Där inga tåg stannar

Småhus radas upp utanför
Skrotupplag
Stadshotellet
Stationen
Slut

Mellan de största städerna
Rälsen skär igenom
Inga tåg stannar
Alla går förbi

Hon ville stiga på
Komma bort
Kunde bara se tåget som kom
och gick

Jag såg henne
Log åt henne
Som för att berätta
Hoppa på vid nästa station

19.04.2018 kl. 18:16

Färjan som gick

Jag ser färjan ut på havet 
Ser den styra bort från land
Blott en prick på horisonten
Med sin kurs mot fjärran strand

Om jag ändå hade vetat 
Att den färjan var på väg
Och med turbiljett i handen
Gått ombord med säkra steg

Men dess färd var alltför plötslig
Och min tid var alltför knapp
Mina steg var alltför tröga 
För jag han ju ej ikapp

Där på färjan finns min älskling
Och jag saknar honom renn
Står med fotot kvar i handen
Till vi ses en dag igen

 

17.04.2018 kl. 19:50

Morgonpromenad

Den största kyrkklockan
Slår sex slag
På avstånd
Så dovt

Solen sträcker sig
Över horisonten
Nyväckt

Småfåglar hesa
Liksom ovana

Staden stilla
Men pigg
Förväntansfull

Ansats
In i dagen
 

Morgon

13.04.2018 kl. 10:21

Recept på framgång?

Detta är en fiktiv berättelse.


Jag konstaterar att jag verkligen måste börja träna igen när jag flåsande ställer ner matkassarna på golvet i hallen. Det är ju fullkomligt bedrövligt att jag knappt kan andas efter fyra trappor och en trasig hiss. Nåja, det får återigen bli på måndag som jag sätter igång med det hälsosamma livet – denna helg kommer jag verkligen inte hinna tänka på något sådant. Jeansjackan hänger jag upp på mässingsgalgen och de en gång vita, men nu smutsbeiga, Conversen drar jag av mig med hjälp av hälen och slänger in i städskåpet. Jag tar upp mobilen ur bakfickan för att se ifall han har skickat något. Inga nya notiser syns på låsskärmen, utan bara det fyrkantigt mjuka 17:03 i sin jämna, digitala layout. Två timmar tills han kommer.

När jag är klar med att ställa in allt i kylskåpet tar jag fram den nyinköpta rödvinsflaskan ur systembolagspåsen – Amarone della Valpolicella står det på etiketten. Det var det billigaste dyra jag kunde köpa nu innan löning, men det får duga. Italienskt är en självklarhet ikväll. Jag river frenetiskt genom alla lådor, men utan att hitta korköppnaren. ”Jag dricker vin minst varje helg, men likförbannat äger jag ingen öppnare. Det smidiga med skruvkork har sin baksida” tänker jag, och hittar slutligen det jag sökte efter. Men redan då jag sätter spetsen av öppnaren mot korkens blottade cirkel känner jag hur den smulas sönder. ”Jävlar” säger jag rakt ut medan jag försiktigt försöker lirka upp korken utan att något ska hamna i vinet, men förgäves. Allt smulas sönder och faller till slut ner i flaskan. Jag slänger en blick på klockan ovanför ytterdörren och räknar ut att om jag springer nu, borde jag hinna till systemet och tillbaka innan jag måste sätta igång med maten. Jag rycker åt mig plånboken och jackan och kliver i skorna med flaskan i handen innan jag smäller igen dörren.

Foten hamrar rytmiskt mot golvet där jag står i kassakön. Fredag, halv sex på Systembolaget. Det kan ju inte finnas något värre att utsätta sig för, förutom kanske söndags-IKEA då förstås. Snart börjar jag verkligen bli stressad! En kort vibration känns genom min jackficka och jag tar upp mobilen:

buongiorno gabriella. hor mycket vara
klockan da jag komma till ditt hem? jag
se fram att se dig bella donna

 

Jag kan inte låta bli att le medan jag skriver ihop mitt svar och skickar iväg det. Det ska bli väldigt mysigt att han komma till mitt hem. Jag tittar upp från telefonen – en sista man framför mig i kassan, sen är det bara byta ut flaskan och rusa hem! Jag känner hur en obehaglig lukt av gammal sprit osar från honom där han står och fumlar med sin plånbok och en känsla av irritation blandat med ett slags medlidande dyker genast upp. Den känslan skiftar dock lika snabbt till endast irritation då mannen tvingas göra om hela betalningsproceduren från början efter att han dragit ut sitt kort ur kortläsaren för tidigt. Precis när han, istället för att godkänna beloppet, tänker dra ut kortet igen, ryter jag till: ”Tryck på den gröna!”, vilket han också gör utan att så mycket som lägga märke till mig. Han lyckas betala för sina Elefantöl och traskar mot slutet av rullbandet. Det blir min tur och jag byter hastigt min defekta flaska mot en ny, tackar och sätter iväg.

Dörren smäller igen och jag lutar mig mot dörren några sekunder med andan i halsen innan jag tar av mig ytterkläderna och går till köket. Öppnandet av vinflaskan går smidigt denna gång, och jag för den nypoppade korken till näsan för att dofta på den. När jag känner den bekanta, plommonstinna doften av mustigt rödvin blundar jag och tänker mig för en kort stund tillbaka till de där månaderna i Italien. Tänk att jag äntligen ska få träffa Alonzo igen efter nästan ett år! Jag häller noggrant upp vinet i den bredbottnade karaffen för att luftas, precis som jag hade lärt mig, och hoppar sedan i duschen för att fräscha till mig innan jag sätter igång med maten.

Vattnet är alltid iskallt den första halvminuten det strömmar från duschmunstycket, så jag brukar ha för vana att låta det strömma ett tag innan jag kliver in i duschen. Jag har dock ingen sådan tidsmarginal nu, så jag tar ett ansträngt andetag och dyker stelt in med huvudet under strålarna. Hjärtat slår tätt, när det kalla vattnet sköljer över mitt hår och rinner ner längs med ryggen, men känns samtidigt som att det ska stanna. Jag tvättar mig hastigt och när jag stängt av duschen kletar jag raklödder på mina ben. Med några snabba drag rakar jag mina inget-på-dejtfronten-håriga ben, och är som vanligt lite för oaktsam runt akillessenan och jag skär mig med rakhyveln. Blodet rinner friskt, och på min väg genom det lilla badrummet för att ta min handduk hinner jag stöka ner halva badrumsgolvet. Jag letar igenom skåpet, och när jag tillslut hittar ett paket plåster ser jag att det är de plåster jag fick av mina tjejkompisar för två år sedan – tecknade penisar med glada ansikten på ljusblå bakgrund. Det var kul då, men nu skrattar jag verkligen inte. Jag har inget val och klistrar två stycken glada plåster på baksidan av min vrist direkt huden torkat.

Håret låter jag självtorka, och sminkmässigt drar jag bara på lite maskara och läppcerat. Under min sommar i Italien hade jag knappt använt något smink alls, så det kanske skulle bli en alltför stor chock ifall jag körde all-in med sminkarsenalen ikväll. Dessutom måste jag verkligen sätta igång med maten! Jag låter en passande Spotify-lista börja spela i bakgrunden, häller upp en skvätt rödvin i mitt glas, snurrar runt innehållet några varv i glaset och tar sedan en slurk. ”Perfekt”, tänker jag. ”Nu kör vi”.

3 dl     Arborioris
8-9 dl   Köttbuljong
2 dl     Rödvin
2 st     Schalottenlökar
1 st     Vitlöksklyfta
300 gr   Svamp
2 dl     Riven parmesanost

Jag börjar värma på buljongen och skjuter in plåten med det frysta vitlöksbrödet i ugnen innan jag ger mig an löken och svampen. Jag tar ut kniven ur knivblocket och börjar finhacka löken med små, kvicka rörelser, men slinter i slutet av löken och kommer åt fingertoppen på min vänstra tumme. Min hand rycks reflexmässigt bakåt.

”Aj, svinskap! Vilken idiot jag är!”

Jag sticker in toppen av tummen i munnen och suger bort blodet. Motvilligt går jag tillbaka till badrummet för att spola av tummen under kallt vatten medan jag samtidigt försöker öppna plåsterboxen med munnen och den andra handen. Efter att ha torkat av fingret klistrar jag två penisbeklädda plåster på min skadade tumme. Suck. Tillbaka till köket.

Under tiden som risotton suger i sig de regelbundet tillsatta decilitermåtten med varm buljong, går jag runt lägenheten för att plocka i ordning. För att göra det extra mysigt tänder jag även lite värmeljus, trots att kvällarna redan börjat bli rätt ljusa och de små ljuskällorna egentligen inte märks av. Riskornens kärna är fortfarande lite hård när jag smakar av risotton, och jag konstaterar att jag måste tillsätta ytterligare lite buljong. Jag får inte misslyckas med risotton denna gången. Jag får inte hetsa fram den som jag gjort de senaste försöken, utan måste vara tålmodig och mogen för att bevisa för Alonzo vilken fantastisk kvinna jag är – kan vara.

Parmesanosten rör sig hårt och rytmiskt över rivjärnets vassa öppningar och blir till smuliga, delikata strimlor. När jag rivit klart skär jag en rejäl bit åt mig att gnaga på, helt skamlöst. Att ost kan vara så gott! Jag inser sen att han kan ringa på dörren vilken sekund som helst och skyndar runt i lägenheten en sista gång för att se till att det inte ligger några stringtrosor eller smutsiga strumpor och skräpar någonstans, men allt ser bra ut. En sista avsmakning av risotton innan jag skyfflar i den rivna osten och rör om. Toppar sedan med lite hackad persilja och känner mig nöjd. Jag tittar mig i spegeln och drar på ett läppstift trots allt – lite mystiskt sensuell brukar jag känna mig med just den här nyansen, och ikväll är en bra kväll för den känslan.

Det går tio minuter förbi sju, och det går tjugo minuter. Jag har lagt tillbaks kastrullen på spisen för att risotton ska hålla värmen och kollar frekvent på telefonen för att se ifall han meddelat något, men icke. Det kanske blir för påträngande och desperat av mig ifall jag frågar honom redan, så jag väntar ett tag till. Med vinglaset i den ena handen och den andra handens pekfinger snurrandes runt kanten sitter jag på soffan och stirrar slappt framför mig.

19:31

Sedan känner jag en konstig doft, eller snarare en lukt, eller stank. Min näsa jobbar lika hårt som hos en knarkhund när jag försöker lokalisera varifrån och vad det är som luktar. Jag ställer ner vinglaset, reser mig och går de få steg som krävs för att komma till köket, fortfarande sniffandes. Få se nu – plattorna är avstäng…

”Ugnen! Vitlöksbrödet! Nej, nej, nej!”

Det täta gråa oset väller ut när jag öppnar ugnsluckan och hostar till. Samtidigt börjar brandalarmet tjuta intensivt och jag inser att jag måste stänga av det snabbt innan någon ängslig granne ringer brandkåren. Jag rycker åt mig den vita pinnstolen som står bredvid matbordet och hoppar upp på den för att ta den lilla dosan från taket och pilla bort batteriet. Händerna skakar och pulsen är uppe i hundranittio när jag sjunker ner på stolen med brandvarnaren i handen. En blick mot plåten i ugnen och jag inser att det inte blir något vitlöksbröd till middagen – om det alls blir någon middag.

Just då ringer dörrklockan.

Varför förvånar det mig inte? Jag öppnar upp köksfönstret innan jag slänger en blick i spegeln och ser att min vita blus fått en grådaskig färg från vitlöksbrödsincidenten. Det var den återföreningen tänker jag, och öppnar dörren.

 

09.04.2018 kl. 19:42

Träd som brinner

En tur längs Göta Älvens hamnar

Ser alla par i varandras famnar

Solen strålar på träd som brinner

Den hösten så fin, mitt hjärta vinner

Något är konstigt, min hand är allena

Inga fingrar med mina förena

Ingen som kliar mig i nacken

När vi går upp för Gråbergsbacken

 

Allt går så bra. Ja, allt rullar på

Men då du inte är här, jag saknar dig så

 

 

18.10.2015 kl. 14:45

Att börja förstå

Man tror att man vet

Och man börjar planera

För att sedan gå bet

På annat fundera

Ett intresse är lågor

Ett jobb kan va' annat

Man kan ha sina frågor 

Inga svar, så förbannat

 

Oavsett kan den visa

Förutse var som ske

Att besöka Parisa

vill mitt öde nu ge

Kanske krubbet få hålla

Tills min ålderdomsdag

Då jag annat förhålla

Ja, min sambo och jag

11.10.2014 kl. 00:19

En dålig dag i solens sken

Solen lyser varm och klar

Och måste kallas underbar

Men då man inser dan var´t piss

Och ingenting kan kallas hiss

 

För allt har bara ökat takt

Och man har fortsatt utan makt

Man vill så gärna snabbt ta tag

Och njuta av kort arbetsdag

 

Vissa saker måste döljas

Och i sommarns glädje höljas

Försöka släppa tag om allt 

Och bara vara, tusenfalt

 

Dar som dessa borde skjutas

Trots sol och glass, det kan ej njutas

Ge akt åt känslor, de får ta tag

Men imorgon är en annan dag

02.06.2014 kl. 22:07

Elegi till kärlek

Alla månader i året

Var sekund i varje dag

Får ha möjlighet att känna

Att älskad, det är jag

 

Ge kärlek är en lycka

Allt besvarat oavsett

Finns en trygghet i den andra

Även när det ej är lätt

 

Ditt leende är värme

Din röst är som en sång

Din kärlek är besvarad

Under hela livets gång

 

12.05.2014 kl. 22:12

Hunden och hans svans

Runt, runt går hans spring

Runtom i en ring 

Siktet på sin svans

Siktet någonstans

 

Snurrat gjort en stund

Snurrat jorden rund

Sedan får han tag

Vad gör han denna dag?

 

Han håller kvar sitt grepp

Får hålla utan släpp

För nu är svansen hans

Han fick den med galans!

 

30.04.2014 kl. 17:32

Berg- och dalbana

Upp och ner

Och ner och upp

Jag vet inte vad

Jag vet in och ut

Är glad som en trall

Är ner som en knapp

 

Jag är ja, jag är nej

Ja vet allt, jag är noll

Är en ängel så snäll

En diktator så kall

Allt jag säger är sant

Men inget är tänkt

 

Kunde tro mer på mindre

Inget vettigt ur mig

Kan äga vårt Stockholm

Är minst i hela världen

Du åker där med mig

I min berg- och dalbana

07.03.2014 kl. 21:27

Syster Sol

Det regnar

Eller snöar?

Regnar och regnar

Jotack, jag märker

Regnar

Blåser lite också

Solen ska komma till helgen

Den kommer 

Fast den inte gör det

Syster Sol

 

21.02.2014 kl. 21:46

En själ på två

Tänk om du aldrig spelat Hockey
Aldrig lämnat Stockholms stad
Bara fortsatt åka gröna
Och levt livet nöjd och glad

Kanske mött en tjej i Bromma
Som var trevlig, blond och snäll
Skapat vardag och fått barn
Köpt en fyra i Fredhäll

Omedveten vad som funnits
Vem som vore rätt för dig
Hade Svenssonlivet börjat
Ej ens tanken tänkt på mig

Men när ödet spelar in
Någon vet hur det skall bli
Leds alla skeden på rätt stig
Och ser till att det blir vi

Varje möte har sin mening
Tysta dar, en självklarhet
För allt betyder det vi anar
Allting visar det vi vet

Kallas Karma, kallas Slump
Är ett förbestämt förlopp
Det är rotat in i själen
Känns som ljuvligt framtidshopp

Känns så främmande, min känsla
Gör mig stark, men också vek
Ett allena ord beskriver
Det jag känner är kärlek
 

14.02.2014 kl. 09:38

En sol strålar alltid bakom molnen

Stockholm legat under ett täcke
Som ett morgontrött tonårsbarn
Den gråaste vintern på länge
Har satt sina spår uppå stan

Alla ser ut som de väntar
På det grönare gräset bortom
Inget gör mänskorna nöjda
Så solen blir vinsten som kom
 

En sol strålar alltid bak’ molnen
Trots det vitgråa täcket framför
En sol strålar alltid bak’ molnen
Som en scenskygg dramat-amatör
 

Man ser inte skogen för träden
Så envist man blundar för nu
Är säker att allting är hopplöst
Att allting har fallit itu

Men förstå, att man kan vara lycklig
Förstå, att man kan vara glad
Fast solen med frånvaron lyser
Man kan gå en ljuslig parad



En sol strålar alltid bak’ molnen
Se den, man gör om man vill
En sol strålar alltid bak’ molnen
Vår skugga är solens sigill


 

Se upp ifrån luren i handen
Möt blicken på gatornas folk
Märk solen som finns bakom molnen
Och stå för att bli hennes tolk
 

12.02.2014 kl. 17:43

Era skyar är mitt avstamp

Som en vind som ej går att stoppa

Som en lavin med sitt sikte mot skyn

Mot skyarna så måste man hoppa

Trots att man är från lilla byn

 

Ja, krossa jantelagen

Den är värd sin vikt i luft

Hör på känslan där i magen

Den som trotsar sunt förnuft

 

Alla värdesätter eget

Ingen har ju samma tankar

Men följ rösten och ta steget

Ditt hjärta för dig bankar

 

 

03.02.2014 kl. 23:04

Du och nu

Jag ser dina ögon över bordet

Över stearinljusets fladdrande sken

Tänker lika. Jag vet, inte tror det

Vårt möte har gett sina men

 

Bara blicken på dig ger mig lycka

För jag tänker på sen och på nu

Så enkelt och lätt kan man tycka

Men så blir det. För det är ju du

 

Vi äro en silvermängds månad

Mycket mera så ska det dock bli

Som att du mitt hjärta fått rånad

Tillsammans så ska det va vi

 

02.02.2014 kl. 22:45

Jennys kreativa utrymme.

 

Rosamoln har väckts till liv igen - hör och häpna! Från och med nu kommer det dock vara en publikation av blandad kompott. Noveller, dikter, krönikor. 

 

Vi börjar så här så ser vi sen.

 

 

 

 

 

Kategorier

Senaste kommentarer

14.02, 11:30Att iaktta på Stureplan av sarahlee
29.01, 23:16Det blåser i Stockholm av Vickan
28.01, 09:54Tystnad. Saknad av Ida
20.01, 22:46Att få feedback av jae
21.11, 10:11Att inse att man saknar av snokooo